Har man inget jobb. Ingen kille. Sålt sin lägenhet för att man är hopplös romantiker. Men nu vet jag kärlek finns inte på riktigt. Att vara otimistisk är samma som att vara naiv.
När man e 25 så bor man igen/ fortfarande hemma. Några erfarenheter rikare men det ger ju ingen lön.
Hipp hipp hurra för vårt jävla samhälle som är helt orealisktiskt fy fan.
